Your shopping cart is empty!
CLOSE
329 kr
Franciacorta Brut Rosé från prisbelönta Castelveder. I Franciacorta gör de mousserande vin på samma vis som i Champagne. Franciacorta var Italiens första DOCG-vin enligt champagnemetoden och idag är nivån på kvalitén i regionen exceptionellt hög. Det visade Castelveder inte minst när man tog brons i Vinordic 2020. Just denna Brut Rosé tävlade mot ett stort antal champagner och lyckades i den kampen att knipa ett brons.
Castelveder har till att börja med en unik terroir som hjälper dem till framgång. Under ett tunt jordlager finns en porös och kalkrik bergart som heter maiolica. Nere i denna bergart hämtar vinstockarnas rötter sitt vatten och det bidrar till den underbara mineraliteten i deras Castelveders viner. En ytterligare anledning till Castelveders fina förutsättningar är att vinrankorna växer i en dalgång där fuktig dimma nattetid sjunker ner från bergen och sveper in druvorna. Resultatet av allt detta är ett mästerverk skapat av naturen i samarbete vinmakaren Camilla Alberti.
Vinet är gjort på 100% Pinot Nero och det ligger 24 månader på sin jästfällning i flaskan.
Den rosa färgen med hintar av aprikos fångar ögat. Det var verkligen kärlek vid första ögonkastet för mig när jag första gången såg Castelveders Franciacorta rosé. Doften som sedan fullbordade förälskelsen var en blandning av pigg bärighet av röda vinbär och jordgubbar kombinerat med solmogen rabarber och blommor. Smaken är torr, fruktig och lång. Rabarber, röda vinbär, jordgubbar, körsbär, solmogen citron, rött äpple, kex och mineral.
Jag kan rekommendera vinet som aperitif men också till en hel del mat. En personlig favorit att matcha med är hummerpasta. Servera vid 6-8 grader.
God. Mousserande viner på Castelveders nivå kan ligga i 10-tals år. De piggare tonerna av röda vinbär och rabarber ersätts successivt av mörkare körsbär och björnbär.
”Elegant och krispigt” /Vinordic juryn 2020.
”8,5 (mycket bra Franciacorta)!” /Mousserande.se
Pet Nat Bianco är ett naturvin som skapas av ekologiskt odlad Trebbiano. Det är spontanjäst och helt fritt från tillsatta sulfiter.
Tidningen Allt om vin summerar det bra, ”Jästig och gulfruktig med surdegstoner och färskpressad citron. Läskande, pigg och fräsch i smaken. Bra sommarpang.”
Mina på vingården Fattoria Sardi i norra Toscana skördar alla sina druvor för hand. De bärs försiktigt in i vinkällaren och pressas samma dag för att bevara alla aromer. Druvorna pressas varsamt för att inte juicen inte ska ta smak av skal och kärnor. Druvjuicen tappas sedan på amforor(lerkäl) och rostfria stålfat.
Efter ett par dagar börjar juicen jäsa. Jäsningen uppstår spontant av att naturlig vild jäst som lever i vingården reagerar med druvjuicen. När jäsningen påbörjas buteljeras vinet direkt. Jäsningen fortsätter sedan i flaskan. När den avslutats är resultatet ett naturligt bubblande vin med ett litet fint sediment kvar av jästfällningen.
Pet Nat har blivit väldigt trendigt och det har tyvärr gjort att det numera görs ganska intetsägande viner. Pet Nat är egentligen bara samlingsnamnet på vinframställnings tekniken. Metoden att göra Pet Nat heter ”méthode-ancestral”. Precis som Metodo Classico är metoden för att göra Franciacorta och Champagne. Som kund behöver du lära känna de producenter som gör kvalitet.
Man har gjort vin på detta sett i århundraden. Att den nu åter blivit populär beror nog dels på naturvinstrenden, men också att den i rätta händer, som Minas, kan addera underbar komplexitet från jästfällningen.
Franciacorta jäser som sagt också på flaska, skillnaden är att jästfällningen avlägsnas från de vinerna. Därför är en Franciacorta klar medan en Pet Nat har en lätt grumlig ton.
Färgen är ljust gul i en charmig grumlighet. Doften är intensiv av vita blommor och tropiska frukter. Smaken är fruktig, frisk med fin syra och bra längd i smaken. Sockerhalt under en 1 g/L.
Vinet är trevligt som aperitif men det matchar också väldigt bra till pizza. Runt 10 grader är lämplig som serveringstemperatur. Då kommer doft och smak fram på bästa sätt.
En Pet Nat ska generellt drickas ung. Så även denna från Fattoria Sardi. Men visst kan man låta den ligga ett år, det ger lite mer komplexa toner men med mindre pigg frukt och förlorad friskhet.
”Prisvärd!
Jästig och gulfruktig med surdegstoner och färskpressad citron. Läskande, pigg och fräsch i smaken. Bra sommarpang.”
/Allt om Vin
”En härlig fruktighet kombinerad med friskhet, bra syra och generös längd i smaken. Ett naturligt bubblande vin, torrt och friskt med fin balans från frukten. Dricks ungt och till pizza!”
/Vinlagraren.se
Chianti Classico skapat av druvor odlade av familjen Ruspoli med Tenuta di Lilliano i hjärtat av Toscana. För mig är detta helt makalöst bra Chianti Classico och jag är otroligt stolt över att få jobba med Lilliano.
Lilliano är unika i Chianti i ett avseende, de är stora markägare och deras primära försörjning är skogsbruk. Vingårdarna utgör bara en 10-del av familjens ägor. Det gör att druvorna växer omgivna av skog i en spirande biologisk mångfald. Jag är helt övertygade om att det ger friskare och smakrikare frukt. Druvorna handplockas och selekteras hårt. Till skillnad från många större producenter är detta ett vackert vinhantverk från vingård till flaska.
Druvorna i vinet är övervägande Sangiovese, 90% för att vara exakt. Till det blandar man 5% Colorino och 5% Merlot. Jäsning sker i betong och små rostfria tankar med temperaturreglering. Vinet lagras i ett år på stora franska ekfat och i betong. Slutligen ligger det ett par månader och vilar i flaskan innan det redo att avnjutas.
Färgen är rubinröd, ung med djup intensitet och nyans. Doften är fruktig med bra intensitet och fin kryddighet. Lätt bakom finns också lite blommiga toner. Smaken är rund och fyllig smak med underbara tanniner och fin syra. Sockerhalt 1,3 gram/liter.
Ett mångsidigt vin som gör sin fint till en tre rätters med Antipasto, en kötträtt på rött kött och en avslutande osttallrik med kryddiga ostar. Serverings temperatur 18 grader.
En Chianti Classico som denna från Tenuta di Lilliano ligger utan problem 20 år. Personligen fördrar jag att dricka dem inom 10 år för att vinet inte ska tappa för mycket av sina underbara tanniner och ungdomliga frukt. Kryddigheten och komplexiteten växer dock år för år för den som gillar dovare mognadstoner.
Hyllat i podden, Vin och Vi! Missa inte avsnitt 129.
Ett av vinerna i 6:e upplagan av boken, 101 viner du måste dricka innan du dör.
”Vinet har en klar, röd färg med djup nyans av rubin. Doften är ung, generös och fruktig med ursprungstypiska inslag av körsbär, mineral och mycket nyanserad ek. Smaken är torr, medelfyllig med generös och elegant fruktighet. Här finns snyggt integrerade torra tanniner och en hög syra som håller i frukten långt in i eftersmaken. Kort sagt en vansinnigt bra matvin!”
– Anders Kjörling
”Visste du att det mest konsumerade rödvinet i Italien är chianti? Och faktiskt det mest konsumerade italienska vinet i världen. Det mesta är såklart lättdruckna vardagsviner, men den generella kvaliteten på vinerna från Chianti har tagit sjumilakliv sedan de berömda bastflaskornas era. Om någon nu skulle tveka på den punkten, så räcker det med att prova ett glas Lilliano Ruspoli Chianti Classico från boutiquefirman Tenuta di Lilliano – ett överväldigande bevis på de höga kvalitetsnivåer som de bästa vinerna från området nu når. Framställt av handplockade Sangiovese-druvor, samt en skvätt Merlot och Colorino, från de egna vingårdarna har firmans vinmakare låtit vinet delvis lagras på stora fat av fransk ek i ett år. Därefter har vinet fått vila i sin flaska en tid, innan det i vårt fall har skeppats till Sverige.
Doften är mycket rik, komplex och fruktig med kryddiga och örtiga toner. I smakpaletten hittar vi toner av mörka körsbär, plommon, örter, ekfat och kryddor. En balanserad strävhet och bra syra bidrar till den långa och goda eftersmaken. Personligen är jag svag för den här stilen av viner, med både pondus och elegans – och som går bra att dricka idag likväl som att sparas 5-10 år. Uppenbarligen är jag inte helt ensam om min uppfattning, vinet belönades med en silvermedalj i Sveriges största vintävling Vinordic 2020.
I matväg satsar jag på en varsamt grillad T-benstek, penslad med örter och olivolja samt ugnsbakad färskpotatis med färskriven parmesan. Men det är heller inte fel att bara njuta ett glas där vinet får glänsa i ensam majestät.”
– Robert Montgomerie
Silvermedalj i Vinordic 2020 för årgång 2016.
Nizza ska bestå av 100% Barbera. Druvorna ska dessutom växa på kullar med exponering från sydväst till sydost. Det finns också regler om beskärning och maxuttag per hektar.
2014 var första årgången som Nizza erkändes som en DOCG. Appellationen ”Nizza” fick då sin egen beteckning. Det vill säga användningen av namnet ”Nizza” istället för att inkludera druvsorten i namnet. På samma sätt som Barolo och Barbaresco är gjorda av Nebbiolo.
Anledningen till att just Nizza blivit en appellation för Barbera är att området historiskt sett är en av de bästa för druvan. Arbetet påbörjades redan på 90-talet då de lokala producenterna ansökte om en appellation, även kallad ”subzon”, men den italienska byråkratin kräver tålamod. 20 år senare kom belöningen för Nizza och vingården Il Botolo.
Druvorna växer 210 meter över havet i lerjord med märgel. Jorden har lågt sandinnehåll och är väldigt kompakt. Det gör att den bättre kan hålla kvar vatten och fuktighet. Det är också jord med bra djup, genomsnittlig bördighet och god kalknivå. Förutsättningarna ger en vacker intensiv färg, djupa dofter och utmärkt struktur. Il Botolo låter druvorna mogna fullt ut så skörden är aldrig tidig. Lagring sker i 12 månader i stora gamla franska ekfat och i franska barrique.
Djup rubinröd färg med vissa lila nyanser. Doften är rik, komplex och fruktig. Kryddig smak av mogna svarta plommon, sirap, tobak och körsbär.
Jag tycker vinet gör sig otroligt bra till risotto och lättare rätter av rött kött, vilt och lagrade ostar. Tanninerna är väldigt beskedliga medan tätheten i frukten är otroligt hög. Serveringstemperatur bör ligga på 18 grader.
Hög. Upp till 20 år har dessa viner en trevlig utveckling i källaren. Nizza fick som jag skrev sin DOCG status så sent som 2014. Vinerna har dock gjorts längre än så och Il Botolos viner utvecklas riktigt fint.
Ett av vinerna i senaste upplagen av boken ”101 viner du måste dricka innan du dör” av Andreas Kjörling.
”Intensiv doft, körsbär, en bukett färsk timjan och salvia, kryddor, färsk tobak. Smaken är fyllig och nyansrik, det finns en begynnande mognad men även markerade syror som bjuder på ett gott motstånd. Ett välgjort och komplext och personligt vin som kostar en del men är värt varenda krona.
Vinet bär namnet Nizza med stolthet. Nizza är en av kommunerna i Monferrato i Piemonte, norra Italien. Här är det druvan barbera som gäller och producenten il Botolo visar i det här vinet hur det ska smaka. Det finns en intensitet och elegant kraft i smaken, som skiljer sig markant från andra barbera-viner.”
-Gunilla Hultgren Karell, Expressen
