399 kr
Från Tenuta San Mauro har jag valt att importera denna singel vineyard Barbaresco från Canova cru. Anledning är enkel, för mig är detta Barbaresco i absolut toppklass. Det är lite extra allt och jag vill inte sluta snurra på glaset. Årgång 2013 inledde sitt liv som ganska otyglad med en lite spretig tanninfylld stil. Idag är vinet något helt annat. Alla dofter och smaker har satt sig på ett underbart vis. Nu säljer vi årgång 2015. Också ett bra år och just nu har det ett liknande intryck.
Mauro hämtar alla sina Nebbiolo druvor till Barbaresco Canova från den egna gården i Neive. Vingården ligger på toppen av bergsryggen som går genom Canova cru. Odlingslotterna är placerade från toppen av bergsryggen och västerut i Canova till gränsen där Rivetti, Serrboella och Canova cru möts. Druvorna har förärats bästa plats längs syd och sydvästsluttningarna på en genomsnittlig höjd av 300 meter över havet. Jordmånen är Tortoniano (blåaktig fossil märgel) som bidrar till komplexitet och fruktkoncentration.
Väl skördade behandlar Mauro sin druvorna med vördnad. Efter noggrann vinfiering lagrar han Barbaresco Canova i 24 månader på stora äldre franska ekfat.
Väl i flaska har vinet en ljus rubinröd färg med små kopparreflektioner. En förtrollande doft av torkade körsbär, svarta vinbär, mandel, choklad och örter. En lång, lång smak som liksom aldrig vill lämna den lyckliga munnen.
Serveringstempraturen bär ligga på 18 grader. Det krävs en rejäl luftning för för fram alla underbara aromer. Ge vinet minst en timme av frihet i din finaste karaff. Avnjut det sedan tillsammans med din mest älskade köttbit, t.ex. en hjortstek eller oxfilé.
Mycket stor. Jag har provat flera äldre årgångar av Mauros Canova från 2004 och framåt. Gemensamt för dem är att alla årgångarna har mognat otroligt fint. Har du en bra vinkällare så är detta ett vin som kommer att utvecklas fantastiskt i många år framåt.
En av vinerna i senaste upplagan av boken 101 viner du måste dricka innan du dör. Anders Kjörling har verkligen förstått vinets storhet. Så här skriver han bland annat: “Här trängs mörka bär, ekfat och kryddor i ett fyrverkeri av upplevelser som klingar ut i en lång eftersmak.”
Spumante Pinot Nero, det vill säga ett mousserande vin på druvan Pinot Noir. Vinet kommer från Ca de Lion som också använder druvan i deras exceptionellt bra Alta Langa Millesimato. Tillskillnad från det vinet så sker här hela vinifierings processen på ståltank. Druvorna är dock i mångt och mycket från samma terroir och den stora skillnaden mellan vinerna är just vinifieringen. Medan Alta Langa Millesimato ligger på sin jästfällning i 36 månader så vilar denna spumante bara ett par månader på ståltank innan det tappas på flaska. Det gör att Galaverna Pinot Nero spumante som vinet också kallas saknar brödigheten i Alta Langa Millesimato. Samtidigt har vinmakaren Silvio ändå lyckats skapa otroligt fina krämighet i perlaget(bubblorna). Namnet Galaverna kommer från frostens små iskristaller och det är valt för att symbolisera det fina mineral som Silvio lyckats skapa i vinet.
Färgen är närmast genomskinlig men med gul och gröna ekon. I doften finns en fin och krispig fruktighet av vinteräpple. Den ovan nämnda krämigheten hittar man sällan i annat bubbel jäst på ståltank. Mineralitet och fina bubblor bidrar till en väldigt trevlig och prisvärd upplevelse. Sockerhalten ligger på 9 gram per liter.
Ett bubbel som är härligt som apretif men också fungerar bra till skaldjur och enklare anti pasti.
Mousserande.se gav 8,5 poäng och omdömet mycket bra Spumante!
Munskänkens erkänt svårflörtade testpanel gav vinet 13,5p +
“Sprudlande Spumante på Pinot Nero med inbjudande smaker av aprikos, persika och rostade nötter. Lägg till fina syror, runda bubblor och rökiga mineraler och köpet känns självklart!” /Sofia Ander på Dryckeslistan.se
[caption id="attachment_4978" align="alignnone" width="97"]
Nizza ska bestå av 100% Barbera. Druvorna ska dessutom växa på kullar med exponering från sydväst till sydost. Det finns också regler om beskärning och maxuttag per hektar.
2014 var första årgången som Nizza erkändes som en DOCG. Appellationen “Nizza” fick då sin egen beteckning. Det vill säga användningen av namnet “Nizza” istället för att inkludera druvsorten i namnet. På samma sätt som Barolo och Barbaresco är gjorda av Nebbiolo.
Anledningen till att just Nizza blivit en appellation för Barbera är att området historiskt sett är en av de bästa för druvan. Arbetet påbörjades redan på 90-talet då de lokala producenterna ansökte om en appellation, även kallad ”subzon”, men den italienska byråkratin kräver tålamod. 20 år senare kom belöningen för Nizza och vingården Il Botolo.
Druvorna växer 210 meter över havet i lerjord med märgel. Jorden har lågt sandinnehåll och är väldigt kompakt. Det gör att den bättre kan hålla kvar vatten och fuktighet. Det är också jord med bra djup, genomsnittlig bördighet och god kalknivå. Förutsättningarna ger en vacker intensiv färg, djupa dofter och utmärkt struktur. Il Botolo låter druvorna mogna fullt ut så skörden är aldrig tidig. Lagring sker i 12 månader i stora gamla franska ekfat och i franska barrique.
Djup rubinröd färg med vissa lila nyanser. Doften är rik, komplex och fruktig. Kryddig smak av mogna svarta plommon, sirap, tobak och körsbär.
Jag tycker vinet gör sig otroligt bra till risotto och lättare rätter av rött kött, vilt och lagrade ostar. Tanninerna är väldigt beskedliga medan tätheten i frukten är otroligt hög. Serveringstemperatur bör ligga på 18 grader.
Hög. Upp till 20 år har dessa viner en trevlig utveckling i källaren. Nizza fick som jag skrev sin DOCG status så sent som 2014. Vinerna har dock gjorts längre än så och Il Botolos viner utvecklas riktigt fint.
Ett av vinerna i senaste upplagen av boken “101 viner du måste dricka innan du dör” av Andreas Kjörling.
“Intensiv doft, körsbär, en bukett färsk timjan och salvia, kryddor, färsk tobak. Smaken är fyllig och nyansrik, det finns en begynnande mognad men även markerade syror som bjuder på ett gott motstånd. Ett välgjort och komplext och personligt vin som kostar en del men är värt varenda krona.
Vinet bär namnet Nizza med stolthet. Nizza är en av kommunerna i Monferrato i Piemonte, norra Italien. Här är det druvan barbera som gäller och producenten il Botolo visar i det här vinet hur det ska smaka. Det finns en intensitet och elegant kraft i smaken, som skiljer sig markant från andra barbera-viner.”
-Gunilla Hultgren Karell, Expressen/Vinbörsen/m.fl.
Nebbiolo rosé, Langhe Rosato från Barolo. Vinet har en liten del inblandning av Barbera för att runda av strävheten som annars kan bli för påfallande i rosé på 100% Nebbiolo. Fördelningen ligger ungefär på 80% Nebbiolo och 20% Barbera. Syskonen Broccardo från Monforte d’Alba, Barolo har sina vingårdar i tre olika Barolo cru. Men alla druvorna till deras rosé kommer från odlingarna i Bricco San Pietro cru. Anledningen är enkel. Denna sida av Monforte har ovanligt kalkrika jordar. Upp mot skogen kan man se raviner där det blottade berget är helt vitt. Ren kalksten med andra ord. Jordmånen ger därför lättare och friskare Nebbiolo som gör sig perfekt som Nebbiolo rosé.
Som många möten i livet var det faktiskt en slump att jag snubblade på detta vin. Syster Laura Broccardo stod nämligen bredvid vingården Cagliero på Vinitaly för ett par år sedan. Jag hade provat en vertikal med Stefanos Barolo Ravera och var väldigt nöjd men trött i näsan och tänkte egentligen ta en paus. Då höll hon fram ett glas kall rosé och på den vägen är det.
Färgen är rosa i glaset med svagt tegelröda nyanser. Vinet upplevs mer åt det rödare hållet i flaskan. Kanske är det Albeisa flaskan som förvirrar ögat något. Doften är frisk av skogshallon, vita blommor och solmogen citron i finishen. Smaken är lång med tydlig mineral från kalkjordarna. Den är välbalanserad med hög syra.
Det här är verkligen en rosé som jobbar bra till mat. Jag kan nog nämna 10 grillningar när detta vin hållit hov. Det är magiskt till varm kycklingsallad. Med kycklingen från grillen då. Grillad fisk och grillade skaldjur. Fisk och skaldjur generellt går bra. Avslutningsvis bra kompis även med mycket vegetariska rätter. Serveringstemperaturen bör vara omkring 10 grader.
Förvånande hög för att vara rosé. Utan problem 5 år och säkert upp emot 10 men jag har inte testat själv.
“Vi går direkt på sak – är det värt att betala nästan 160 kronor för ett rosévin när det finns riktigt bra alternativ runt hundralappen? Det tycker jag, för precis som med andra viner får man oftast den kvalitet man betalar för. Langhe Rosato Diecigradi 2020 är inget undantag, utan visar vad noggrant utvalda druvor och omsorgsfullt vinmakande betyder för slutresultatet.
Är man dessutom förtjust i Barolo och vinerna från Piemonte, är det nästan tjänstefel att inte prova hur druvsorten Nebbiolo smakar i ett rosévin. Här har man också valt att blanda i en mindre del Barbera för att inte strävheten i just Nebbiolo ska ta överhanden. Syskonen Broccardo som står bakom vinet hämtar druvorna från ovanligt kalkrika jordar i Bricco San Pietro cru, vilket ger en lite lättare och friskare karaktär.
I glaset möts vi av en frisk, elegant doft av smultron och hallon med inslag av citrus. Smaken är
mycket god, nyanserad, med bra balans och en tydlig karaktär av mineral och örter. Även om det naturligtvis fungerar utmärkt att bara dricka vinet svalt som det är, tycker jag att det kommer allra mest till sin rätt tillsammans med mat. Fisk, skaldjur, kyckling, grönsaker – gärna grillat – får alla en upplyftande kompanjon i detta välgjorda och välsmakande rosévin från Piemonte.”
– Robert Montgomerie, Vinbörsen juli 2021