Your shopping cart is empty!
CLOSE
249 kr
Albarossa skapades som en klon av druvorna Nebbiolo och Barbera. Den togs fram på 30-talet av Giovanni Dalmasso. Åtminstone var Giovannis avsikt att korsa Barbera med Nebbiolo. Målsättningen var att kombinera Barberans fruktiga aromer som plommon, björnbär och blåbär med Nebbiolos blommighet, komplexitet och strävare tanniner. Slutresultatet blev enligt mig och många andra en succé. 2009 gjordes det en DNA-analys av druvan Albarossa som pekar på att korsningen gjorts med Barbera och Nebbiolo di Drunero även kallad Chatus. Alltså inte Nebbiolo som avsikten var från början. Flera vinmakare menar dock att en sådan miss är otänkbar och vidhåller att Giovanni lyckades. Det jag kan konstatera är att Giovanni alldeles oavsett har skapat en intressant druva som generellt ger viner med mer struktur och komplexitet än Barbera.
Vingården Viotti planterade sina druvor för 20 år sedan i Castel Rocchero, Asti, Piemonte. De första åren var resultatet av försöket riktigt dåligt och många andra vingårdar tog bort sin Albarossa. Viotti hängde dock i och 2011 kom belöningen. Sen dess har Viottis vinrankor levererat otroligt fin Albarossa.
Druvskörd sker för hand och alla druvorna är Viottis egna. Vinfiering i rostfritt stål för att sedan flyttas över och lagras ett år i 25 hektoliters franska ekfat(Allier). Efter tappning på flaska ligger vinet minst ett år i Viottis vinkällare innan det släpps för försäljning.
Färg, doft & smak, sockerhalt
Mörkt röd likt en tät barbera. Doften är packad med frukt som plommon, björnbär, blåbär och en ton av lakrits. I smaken är det kombinerat med Nebbiolo liknande tanniner vilket ger ett mycket intressant vin. Sockerhalt: 0,3 gram per liter.
Servering
Mat matchning är förhållandevis bred och kan göras lite efter er egen preferens. Men mitt riktmärke är inte allt för feta eller kraftiga rätter av både vitt och rött kött. Pasta som kalv ravioli och ostar hanterar Viottis Albarossa också bra. Serverings temperatur vid 17–18 grader.
Lagringspotential
Lång. Men eftersom vinstockarna började leverera på topp så sent som 2011 så finns ingen äldre årgång att referera till. Viotti vågar själva inte sträcka sig längre än att rekommendera att vinet dricks inom 10 år. Jag kommer dock att testa utvecklingen längre än så och 2011 är faktiskt 2025.
”Är du som jag en vinnörd, så är detta ett måste. Dels för att Piemonte, längs de sista sluttningarna söder om Alperna, på senare år nått sådan kultstatus att vinerna mer eller mindre flyger iväg, dels för att detta smakprov är gjort på en druvsort som mig veterligt aldrig tidigare sålts i Sverige.
Albarossa är en korsning mellan Piemontes stora ledstjärna Nebbiolo och dess ständiga charmör Barbera. Resultatet är ett vin med varm, körsbärsfruktig doft där uppfriskande, örtiga kärntoner ger vinet den personlighet som behövs. Smaken är lika generös och väldefinierad i en stil som är omisskännligt norditaliensk, med bra längd, mjuk frukt och insmickrande värme som passar till alla de godsaker som brukar dukas upp där. Det är perfekt till salami, mozzarella och syltade kronärtskockor, till solmogna tomater med majonnäs, till pasta av valfri sort och det ackompanjerar både kalvkött och marinerad fläskkarré så det står härliga till. Tar du dig besväret att laga till en äkta osso buco, toppad med gremolata och ackompanjerad av en spänstig risotto milanese (saffransris), så har du en formidabel smaksensation i samspelet mellan mat och vin.”
Bengt-Göran Kronstam
15 poäng +, årgång 2016 i In Vino.
”Fin doft med lätt mogna toner av körsbär, björnbär, tobaksblad, viol och multna löv. Frisk och stram smak i en knappt medelfyllig kropp, med hög fruktsyra och balanserade tanniner samt en lång och komplex eftersmak.”
15 poäng +, årgång 2015 i Munskänken.
OBS! När ni beställer från systembolaget.se Var noga med att skriva ned beställningsnumret. Det händer nämligen att beställningar försvinner spårlöst.
Barbera d’Alba Superiore från den prisbelönta Barolo Ravera gården Cagliero. Druvan odlas i Barolo Raveras jordar och har med andra ord en fin terroir att växa i. Vinet har en fantastisk doft som fångade mig direkt. En komplex mandelton som ni också kommer igen i fler av Caglieros viner. Stilen på denna Barbera är elegant och lite lättare än Barbera Superiore från Cascina Vigna. Det beror delvis på att Barberan växer i svalare lägen men det är också vinmakarens förtjänst. ”Elegance before power” som Stefano Cagliero en gång uttryckte det.
Gårdens Barbera växer i medelkompakta lerjordar av med märgellager från tertiärtiden(geologisk tidsperiod för flera miljoner år sedan). Syd och sydost slutningar på en genomsnittlig höjd av 300 meter. Stefano gör en väldigt noggrann selektering av druvklasarna i vingården och endast de bästa hamnar i deras viner.
De skördade för hand och förs omedelbart till vingården. De pressas mjukt och musten jäser vid en maximal temperatur på 30°C. Skalen macereras i cirka 10 dagar och till jäsningen är helt fullbordat. Vinifieringsprocessen avslutas med malolaktisk jäsning. Vinet tappas sedan på fat. Cagliero låter det mogna i ett år på använda ekfat, barriquer och tonneaux(500 liter). Tillägget Superiore till Barbera d’Alba är en beteckning på den längre lagringstiden enligt de italienska vinreglerna.
Färgen är en djup rödaktig lila, rik på livliga toner. Doften är nyanserad av frukter som körsbär och aprikoser. Till det vilda blommor, en liten kryddighet och den där undertonen av mandel. Smaken är välstrukturerad, fyllig och lång. Sockerhalt 1 gram/liter.
Det är bra i sällskap med stekt kött av gris och kyckling, olika typer av grytor och gärna lite mogna ostar. För er som vill laga Piemontesiskt så kan vi tipsa om Bagna càuda, en fondue på ansjovis och vitlök. Dippa sedan grönsaker som kål, selleri, morötter, kronärtskocka och paprika. Självklart är också bröd välkommet. Stefano serverar gärna detta vin runt 15 grader. Såklart supertrevligt i vårsolen men själv tycker jag att det håller tillbaka dofterna något. Låt det åtminstone nå 18 grader.
Jag plockade nyligen upp en 15 år gammal Barbera Superiore från Cagliero och den var väldigt fin. Men jag skulle nog sätta gränsen där eller möjligen något enstaka år till.
Brons i Vinordic 2022.
Frizzante Rosato är ett helt underbart sommarvin. En lätt bubblande rosé på druvan Pinot Nero(Pinot Noir). Jag måste säga att det varit ett genidrag att göra detta vin på just Pinot Nero. De ger en alldeles egen karaktär. Skaparen av detta unika vin är Silvio på Ca’ de Lion, i Canelli. Druvorna växer i kalkrik lera vilket tillsammans med de små bubblorna skapar en härligt frisk känsla. Frizzante har 2,5 bars tryck i flaskan medan en vanlig spumante ligger någonstans runt 5 bar. Du behöver därför en korkskruv för att öppna din flaska Frizzante Rosé. Värt att tänka på innan ni gör sällskap ut i parken.
Färgen ger en känsla av jordgubbssaft och sommar nostalgin från BOB saft fyller sinnet. Vinet har en intensiv doft av jordgubbe, körsbär och tuttifrutti. . Smaken är sommarfruktig och härligt frisk. Restsötma från druvorna, 5,9 gram per liter.
Vinet är verkligen härligt som aperitif. Det startar upp varje middag perfekt med sitt småbubblande och somriga sätt. Jag matchar gärna vinet till mat med sälta som t.ex. pizza och grillad fisk. Vinmakaren Silvio har själv vinet från start till mål av middagen. Det är också anledningen till att de lagt till 360 grader på etiketten.
”Det här är det ultimata sommarvinet att knalla runt med medan gräset kittlar tårna, svenska sommartoner strålar ur högtalarna och trädgården prunkar.
Detta är alltså en frizzante från Piemonte, norra Italien, gjord på 100 % Pinot nero (Pinot noir). Den djuprosa färgen attraherar direkt, att ha det här glaset i handen blir som en läcker accessoar. Doften är intensiv av körsbär och jordgubbar och i munnen är det friskt och läskande, men också charmerande aromatiskt. Det här är en körsbärsfest du vill vara bjuden på, med en härlig mineralitet och liten pärlande känsla som dansar fram likt underviktiga ballerinor på tungan.
Vad är då skillnaden på frizzante och spumante, uttryck man ofta ser på flaskor med bubbel från Italien? Enkelt förklarat kan man säga att frizzante är en italiensk benämning för pärlande vin med lite mindre och elegantare bubblor, då trycket i buteljen är inte lika högt som för en spumante – som i sin tur kan jämföras med cava och champagne, där bubblorna är mer påtagliga och fler.
Psst! Vill du tugga på något till just denna rosa frizzante så är pizzasnittar eller bruschetta ett bra val. Larvigt läckert!”
/Elin Börjesson, Expressen/Amelia/Vinbörsen.
